Slangord och grammatik
I svenska impulser 1 säger författaren Marksted och Eriksson att ”Det talande språket är ett av de starkaste förenade banden mellan människor. Genom att tala med olika personer lär vi oss olika kunskap och åsikter. Vi lär oss att trycka varandras minnen och känslor. Vi talar med varma röst och utrycker oss på olika sätt”. Den här uppsatsen kommer att handla om slangspråk. Vad är skillnaden mellan formellt och informellt språk? Vilken historia har slangen och vilket syfte fyller de? Hur skiljer sig slang från till exempel göteborgska? Ska man prata slang även som vuxen eller är det något som man växer ifrån och som bara tillhör ungdomskulturen? Vad har du för egna erfarenheter?
Linda Göth säger i ”bibblansvarar.se” att skillnaderna mellan formellt och informellt språk beror på vilka situationer man är i och vilka personer man pratar med. Informellt språk eller talspråk består ofta av slangord och har inga regler eller följer inte grammatiska regler, exempel: Linda slogsönder tre personal och skapade kaos i hela butiken. Formellt språk använder man mest när man ex jobbar som politiker eller journalist där man talar inför olika människor och vill vara hörd och tas på allvar.
Birgitta Stenberg säger i ett program ”Alla Världens språk” att slangord i första början kom för att utesluta att inte alla personer ska förstå vad man säger. Till exempel ordet ”knark” kom vi på under 50-talet, Då var ordet inte känd och därför använde vi ordet så inte alla skulle förstå vad vi höll på med. Under 1900-talet var det olagligt att vara homosexuell i London och därför kom en grupp bögar på ordet ”penali” som användes istället för bög. Slangord har också används mest bland fångar där de hittade på nya slangord och förnyade ordet så att fångmäktaren inte skulle förstå vad de tänkte planera. Slangord har också kommit från olika slags invandrare som har flyttat till ett annat land och påverkat landets språk på olika sätt. Slangord används idag mest bland ungdomar och tillhör mest ungdomskulturen på grund av att slangord låter tuffare och finare enligt ungdomarna.
Enligt Eriksson och Markstedt, finns det olika dialekter i olika städer och göteborgska är en dialekt som skiljer sig till exempel från stockholmska. Slangord är påhittade ord som inte har regler om hur ordet ska användas som i formelspråk. Slangord kan användas i olika städer och länder, men om man bara ex använder ett påhittat slangord i Göteborg så betyder det inte att det påhittade ordet är göteborgsk dialekt.
Ulla-Britt Kotsinas säger i en bok att man använder slangord mest som ungdom eftersom att det låter fint, det är tufft och man känner sig mer bekväm, men när man blir vuxen går man mer ifrån att använda slangord eftersom man spenderar inte lika mycket tid med vänner som man gjorde förr och när man går in i arbetslivet så är det inte lämpligt att använda slangord för att det är inte anpassande till arbetet eftersom att man pratar inte om sig själv utan mer om arbetet och att man vill vara en respektabel och hörd person som pratar på ett allvarligt sett för att man bemöter många olika personer och man vill prata/behandla alla på samma sätt och vis.
Jag heter Walid och jag vill berätta lite om mina erfarenheter med att flytta mycket. När jag var 9år gammal bodde jag i Göteborg och min familj hade bestämt sig att flytta till Libanon och staden Beirut. När vi hade flyttat till staden Beirut märkte jag att Libanon var en helt ny kultur och språkligt tradition för mig trots att min familj pratade arabiska hemma och att vi firade olika arabiska traditioner fast vi bodde i Sverige. I Libanon fanns det olika fester för t.ex. personer som hade krigat och försvarat landet, och olika fester som hade lite med religion att göra mm… Efter ungefär 5 år så flyttade jag tillbaka till Göteborg och jag kunde inte prata svenska eftersom att jag inte hade pratat svenska på över 4 år. Efter 2 månader började jag gå i grundskolan och jag fick börja med svenska i tal och skrift. Jag skaffade lite vänner och vi diskuterade mest genom att ge olika tecken till varandra.
4 månader senare flyttade jag till Rävlanda som låg nära Borås och där mötte jag en annan kultur än den som jag är van vid. Där bodde mer svenskar och de använde gammalsvenska och informellt språk på ett helt annorlunda sätt än vad folket gjorde i Göteborg. 4 månader senare flyttade jag till ett behandlingshem eftersom att det var ont om plats i Rävlanda och där var det inte svårt att förstå personerna jag bemötte eftersom att jag pratade mer svenska än arabiska, men det var ett helvete för mig för att personalen hade strängare regler. Efter 2 månader flyttade jag till Värnamo och Jag trivdes inte alls, jag hade flyttat många gånger men det var inte själva problemet. Jag hade igen mött än annan kultur och dialekt. Det var en liten stad och det var helt dött ställe! Efter klockan 22.00 kunde jag knappt se någon människa gå över gatan eller se ett fordon passera och de flesta butiker hade redan stängt. Det var som att leva i ett område där man bara såg samma personer varje dag, pratade om samma sak och anpassade tiderna väldigt väl. Det var som man levde med robotar. Efter 4 år hade jag för första gången på länge bott i ett område mer än ett år och jag började förstå hur det är att leva i Värnamo. Att flytta till olika städer har påverkat mig på olika sätt och vis. På något sätt ångrar jag mig att jag hade flyttat många gånger eftersom jag tappade många goda vänner som jag hade, men på något sätt så var det bra att flytta eftersom jag lärde mig olika kulturer och man känner igen skillnaden av hur det är att leva i en stor stad och hur det är att leva i en liten stad.
Sammanfattningsvis så har jag kommit fram till att, skillnaden mellan formellt och informellt språk är att formellt språk anpassar grammatiska regler. Informellt språk har inga regler, det innehåller mest slangord och den används för att det känns bekvämare. Slangord i första början kom för att utesluta att inte alla människor skulle förstå vad man säger. Den används mest bland fångar och är populärt bland ungdomar. Skillnaden mellan slang och göteborgska är att slangord är ett informellt språk som kom i första början så att inte alla personer skulle förstå vad det är man säger. Göteborgska är en dialekt som kommer ifrån de gamla göteborgarna som ex bodde där och inte reste mycket och det göteborgskaspråket skiljer sig från t ex stockholmska. Man växer ifrån slangord på grund av att man börjar komma in i arbetlivet och man möter många människor som kan vara främlingar och man börjar använda grammatik eftersom att man vill behandla alla personer på ett och samma sätt. Mina erfarenheter handlar om att jag hade flyttat mycket och jag mött olika dialekter och kulturer på olika sätt.
Walid Zeidan