Många är osäkra på vilken linje de ska välja på gymnasiet och valet tar inte slut första dagen i ettan, man kan alltid byta klass eller välja om. Jennifer Åberg som går det andra året på den samhällsvetenskapliga linjen ger oss en inblick i vad linjen handlar om.
Vissa har uppfattningen att den samhällsvetenskapliga linjen är en ”slapp” linje, är detta felaktigt? Vad tycker du om sådana fördomar?
Samhäll är inte en slapp linje. Det beror på vad man har för mål och vad man siktar på för betyg. Linjen går ut på att man ska ha åsikter om olika saker och förmedla den. Att ha starka åsikter är alltså mycket positivt om man vill välja den samhällsvetenskapliga linjen. Natur kanske är svårare, men vad som är svårt är olika för olika människor. Jag tror inte att samhäll är varken enklare eller svårare än någon annan linje.
Varför valde du att gå just den samhällsvetenskapliga linjen?
Jag kände att jag inte visste vad jag vill bli i framtiden och att det var en bred linje. Jag är inte inte så intresserad av att jobba på inom vården i framtiden och valde därför inte natur.
Om du skulle kunna välja om, skulle du välja samhäll igen?
Jag har inte jättemycket att jämföra med men jag tycker att jag har hamnat rätt så, ja.
Är det något som är annorlunda med ämnena eller med linjen än vad du förväntade dig trodde i början?
Om jag ska vara ärlig så hade jag inte jättebra koll på vad vi hade för kurser som var speciella för just samhäll. Jag trodde inte att vi skulle ha så mycket historia som vi haft. Det var det enda som kom som en överraskning, men det gjorde inte så mycket för det är ett väldigt intressant ämne.
Hur ser en typisk dag ut för en ”samhällare”?
Dagen börjar med att vi har samhäll, vi börjar inte lektionen direkt utan pratar lite med varandra och med läraren. Vi har en ganska personlig relation med läraren och kan prata om det mesta. Senare är det vanligt att vi får reda på ett nytt projekt som vi ska genomföra, ofta i grupper. Läraren brukar fråga hur vi vill lägga upp det och det det är oftast ett intressant projekt som vi vill sätta tänderna i direkt. Vårt första projekt var att göra enkäter och det tog nästan ett halvår, det kändes verkligen som ett riktigt projekt. Vi behövde den tiden för att det var så många steg och det hade inte gått på en kortare tid. Visst blev det bra, i slutet var vi dock lite trötta men i grund och botten var det en riktigt rolig upplevelse.
Efter samhällslektionen brukar vi ha historia där läraren berättar om olika tidsepoker medan vi lyssnar, antecknar och diskuterar, såklart. Att svara på frågor i boken är också en vanlig arbetsuppgift under historielektionerna. Vid lunchen brukar det bli ganska många, och ganska livliga diskussioner. Vi kan inte riktigt släppa det vi nyss diskuterat utan fortsätter argumentera. Konversationerna kan handla om lite vad som helst men vi pratar om allt från feminism och hur det tolkas av omvärlden till det vi just diskuterat på lektionen. Vi brukar ha språk ganska ofta eftersom det är viktigt för samhällsvetare att vara duktig på just språk, detta har lärarna ofta påpekat. Det kanske är för att det är lättare att få jobb med språk?
Vi brukar sluta på olika tider men ibland har vi kärnämnen och det är typiskt för samhällslinjen. Det innebär att vi antingen har samhällskunskap eller historia eller att vi arbetar på ett stort, gemensamt projekt. Detta arbetspass är mellan två och tre timmar långt. Vi får bestämma hur vi ska få lägga upp arbetet och kan ibland välja att slutföra det hemma.
Har ni främst prov eller inlämningar?
Läxförhör och inlämningar är det vanligaste men ofta har vi även grupparbeten. Om det är ett större projekt blir vi glada om vi kan få lite hjälp. Hamnar man med fel personer så gör det inte så mycket, läraren brukar märka sådant. Arbetssättet beror också på själva arbetet vi jobbar med. Jag tycker att vi har relativt lite prov utan det gäller istället att framföra sin åsikt och vara aktiv på lektionen och det är något som lärarna säger i början av första läsåret. Är man inte så aktiv så frågar lärarna så man är inte helt körd om man är blyg. Man får alltid en chans att framföra sin åsikt och det gäller att ta den.
